Kan man vara allergisk mot kött?

Är köttallergi endast en myt eller existerar denna forma av allergi på riktigt? Vad säger forskningen kring detta? Det ska vi ta reda på.

Vad säger svenska myndigheter och medier?

Varken Livsmedelsverket eller 1177.se ger några svar kring denna form av allergi. Däremot finns det gott om artiklar utgivna av både SVT Nyheter och Expressen kring ämnet.

Bakgrund till köttallergi

Köttallergi beskrevs första gången i USA 2009, vilket är ett tecken på att det är ett relativt ny upptäckt. Köttallergi är en reaktion mot kolhydraten alfa-gal som finns i rött kött. Rött kött kommer från gris, nöt, lamm och vilt.

Köttallergi i Sverige

Enligt en artikel från SVT Nyheter finns 300 konstaterade fall av köttallergi i Sverige som överläkare Maria Starkhammar, överläkare vid Södersjukhuset säger i artikeln. Sedan 2013 har antalet konstaterade fall av köttallergi vid Södersjukhuset i Stockholm ökat från 50 till 150.

Förutom i Sverige finns köttalergi utbredd i områden som USA, Asien, Afrika och Australien.

<h2>Forskning kring köttallergi

En fästing tros sprida köttallergi i USA. En viss typ av fästing har spridit sig till norra och västra delarna av USA och antalet rapporterade köttallergiker har ökat i New York och Long Island. Man har sett att rapporterade fall ökar under sommaren då fästingar är som mest aktiva. Tidigare har köttallergi varit mest vanligt i sydöstra USA, på den plats där denna typ av fästing först påträffades. Scott P. Commins, en forskare på Thurston research center vid universitet i North Carolina (UNC) säger att man idag har över 500 patienter med köttallergi.

Konsumtion av kött ger inte allergiker omgående reaktioner från munhåla och svalg, vilket är vanligt vid andra former av matallergier. Istället tar det flera timmar efter konsumtion av rött kött och reaktionerna består av nässelutslag och magproblem. Nästan hälften av de drabbade drabbas av anafylaktisk chock, vilket är allvarligt. Forskning tyder på att nästan alla köttallergiker tillhör blodgrupp A och O. Marianne van Hage driver en forskningsgrupp vid Karolinska Institutet kring ämnet.